Hantering av allmänna utrymmen och faciliteter i din brf

Bostadsrättsföreningar utgör en viktig del av det svenska bostadslivet och skapar gemenskap och trygghet för sina medlemmar. Ett centralt element för att upprätthålla en positiv atmosfär och hög livskvalitet inom bostadsrättsföreningar är att effektivt förvalta allmänna utrymmen och faciliteter. I detta avsnittet kommer vi att utforska betydelsen av en bra förvaltning av dessa områden och dela några användbara råd för att lyckas.

Varför är förvaltning av allmänna utrymmen viktigt?

Allmänna utrymmen och faciliteter är kärnan i bostadsrättsföreningar. De kan inkludera allt från tvättstugor, gym, lekplatser, och gemensamma trädgårdar till samlingslokaler och parkeringsplatser. Dessa utrymmen är de platser där medlemmarna umgås, tränar, firar evenemang, och delar gemensamma erfarenheter. Därför är det avgörande att de är välskötta och tillgängliga för alla.

En välskött gemensamhetsanläggning har flera fördelar:

Förbättrad livskvalitet: När allmänna utrymmen är i bra skick och attraktiva, ökar livskvaliteten för medlemmarna. De känner sig mer nöjda med sina boenden och trivs bättre.
Högre fastighetsvärden: Välskötta allmänna utrymmen kan öka fastighetsvärdena inom bostadsrättsföreningen. Detta är särskilt viktigt för dem som i framtiden vill sälja sina lägenheter.
Förbättrad gemenskap: allmänna utrymmen främjar social samhörighet och möjligheter för medlemmar att interagera och skapa starka vänskapsband.

Råd för att effektivt förvalta allmänna utrymmen och faciliteter:

Utarbeta tydliga regler och riktlinjer: Det är viktigt att ha tydliga regler och riktlinjer för användningen av allmänna utrymmen. Detta kan inkludera scheman för användning av tvättstugor, regler för trädgårdsskötsel, och säkerhetsbestämmelser för gymmet. Kommunicera dessa regler klart och se till att alla medlemmar är medvetna om dem.
Förvaltningsplan: Utveckla en omfattande förvaltningsplan som inkluderar rutinunderhåll, rengöringsscheman, och budgetplanering för gemensamma utrymmen. Detta hjälper till att säkerställa att alla faciliteter är i god form och att medel finns tillgängliga för underhåll.
Medlemsengagemang: Uppmuntra medlemsengagemang i förvaltningen av gemensamma utrymmen. Detta kan innebära att skapa en kommitté för underhåll eller att organisera volontärinsatser för att hålla områdena rena och snygga.
Professionell hjälp: Överväg att anlita professionell fastighetsförvaltning för att säkerställa en effektiv förvaltning av gemensamma utrymmen. De har erfarenhet och resurser för att hantera underhåll och reparationer på ett strukturerat sätt. Till våra tjänster–>
Kommunikation: Håll medlemmarna informerade om planerade underhållsarbete, förändringar i regler, och andra frågor som rör gemensamma utrymmen. God kommunikation är nyckeln till en harmonisk bostadsrättsförening.

Vad ska du göra med överblivna saker i det allmänna utrymmena?

Inom bostadsrättsföreningar är gemensamma utrymmen hjärtat av den boendemiljö där människor trivs och delar sina liv. Trapphusen, förråden och andra allmänna utrymmen utgör platser för möten och gemenskap, där grannar blir vänner och minnen skapas. Men det finns en utmaning som många föreningar möter – vad ska man göra när dessa utrymmen fylls med överbliven egendom?

Det är ett vanligt problem som uppstår när boende eller andra lämnar sina ägodelar i allmänna utrymmen. Trapphuset blir en förlängd förrådsplats, och förråden blir överfulla med oklar äganderätt. Vad ska föreningen göra? Hur kan styrelsen hantera detta dilemma för att skapa en ordnad och trivsam boendemiljö för alla medlemmar?

Överblivna saker i trapphuset

Föreningen har ett ansvar för att underhålla och reparera de gemensamma utrymmena i fastigheten, inklusive trapphuset. Ni bestämmer vad som får förvaras i trapphuset, och det är viktigt att medlemmarna följer föreningens riktlinjer. I de fall där det ändå ställs saker i trapphuset, finns det några steg som föreningen kan vidta.

Om man vet vem som äger de överblivna sakerna bör ägaren uppmanas att flytta dem genom en skriftlig anmodan. Om ägaren inte rättar till situationen och sakerna fortfarande står kvar, kan föreningen överväga att ansöka om särskild handräckning hos kronofogden. När sakerna har flyttats med hjälp av kronofogden bör föreningen be ägaren att hämta sakerna på nytt och förvara dem i tre månader. Om ägaren inte hämtar sakerna inom den angivna tidsramen, övergår äganderätten till föreningen, som då har rätt att göra vad de vill med sakerna.

Om ägaren är okänd

I de fall där föreningen inte vet vem som äger de överblivna sakerna, finns det en process som kan följas. Först och främst bör föreningen sprida information om att egendom förvaras i strid med föreningens ordningsregler och att det kommer att tas bort vid en bestämd tidpunkt. Detta kan göras genom att sätta upp lappar i trapphuset, använda föreningens hemsida och andra digitala kommunikationskanaler samt placera lappar i brevlådorna i det berörda trapphuset. Efter att ha avvaktat en skälig tid, vanligtvis ca en månad, kan egendomen anses övergiven om den inte har hämtats. I detta fall bör föreningen anmäla egendomen till polisen enligt lagen om hittegods. Det är viktigt att noga dokumentera egendomen så att den kan identifieras och förvaras på ett säkert sätt i tre månader från anmälningstidpunkten, innan äganderätten övergår till föreningen.

Förråd och liknande utrymmen

Reglerna som gäller för trapphus och allmänna utrymmen är även applicerbara på förråd. Om det är oklart vem som äger sakerna som har lämnats i ett förråd, kan föreningen agera genom att plombera låset och sätta upp en lapp som uppmanar den ansvarige att kontakta styrelsen. Efter en skälig väntetid, vanligtvis ca en månad, kan föreningen anmäla saken till polisen om ingen har stegat fram som ägare. Om låset fortfarande är obrutet efter sex månader, kan föreningen klippa upp låset och inspektera innehållet. Egendom som saknar värde kan kasseras efter dokumentation. Egendom som bedöms ha värde bör förvaras säkert i ytterligare sex månader innan föreningen kan göra sig av med den.